En till källa till glädje är att se den positiva förändringen som Jacob genomgått sedan vi fick veta att han har diabetes. Från att ha varit orkeslös och smal och utan större aptit har han fått en massa energi och nu äter han nästan dubbelt så mycket som mig! Han är också gladare på ett sett, trots att han kan vara lite ledsen över att han har diabetes förstås.
tisdag 20 april 2010
Glädje!
När den första chocken hade lagt sig, kände jag en stor glädje. Framför allt för att Jacob är i livet. Tänk om man hade levt i en annan tid eller på en annan plats på jorden, då hade han dött. Nu var det som om man hade fått bonustid med honom. Det är också fint att se hur han själv tacklar sjukdommen, det har blivit en självklar del av hans liv. Utmaningarna är självklart inte över, men det känns lättare nu. Tänker på hur det blir på semestern, resor och annat. Tänker på hur det kommer att bli när han blir sjuk. Men man får ta en sak i taget och inte ta ut saker och ting i förskott.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hei Hypatia
SvaraRaderaVi fikk diabetesdiagnosen for vår datter 30. mars i år. Har akkurat laget meg blogg for å skrive av meg når det koker som verst i hodet. Kanskje blir du like glad for å finne andre diabetesbloggere som jeg ble for å finne din.
Alt godt,
Diamamma
Ja, det er en utfordring å leve med denne sykdommen. Det kan vare bra å få litt tips å utbytte erfaringer fra andre. Har du for eksempel fått noen råd om at du skal telle karbohydrater? Det gjør ikke vi, men tenkte at man kanskje må det lenger fram når han får mindre eget insulin??
SvaraRaderaVi har ikke fått noe direkte råd, men vi jakter på de langsomme karbohydratene som sitter i kroppen lengst mulig og gir et jevnt blodsukkernivå. Kunnskapen sitter ikke klistret, på noen måte, men jeg leser innholdsfortegnelser på matvarer med argusøyne.
SvaraRadera